mkihlstrand

Imorses vaknade jag upp med riktig arbetslöshets-ångest. Att gå dag ut och dag in utan några större planer gör mig galen, jag är alldeles för rastlös för det. Men dagen har sprungit förbi ganska snabbt ändå och jag har hunnit både sova ut, titta klart den grymma men sjukt sorgliga "torka aldrig tårar utan handskar"-serien och storstädat lägenheten. Eftersom jag hela tiden känner att jag måste vara hemma IFALL det skulle ringa jobb så vågar jag ju inte åka till t.ex. Pontus mitt i veckan. Men idag bestämde jag mig för att strunta i det, även om något jobb skulle ringa imorgon. Så i eftermiddags satte jag mig på ett tåg till Göteborg och överraskade Pontus, som blev jättechockad över att jag kom helt plötsligt. Dessa tre dagar ifrån varandra har känns som flera veckor, så jag är så glad att jag äntligen är här igen. Vi har precis ätit kvällsmat och ska nu krypa ner i soffan resten av kvällen. Puss!❤️